ATT HANTERA KOMPLEXITET – PÅ NY NIVÅ

Föreställ dig att du målar ett kryss på marken, så att det bildas fyra ”rum”. Låt nu de två vänstra motsvara ”insidan” och de två högra ”utsidan”. De övre representerar sedan ett partikulärt, eller individuellt perspektiv, medan de två undre står för ett sammansatt eller kollektivt. Så har du format en modell av Ken Wilbers integrala modell där insida och utsida balanseras för såväl individ som för grupp. Den här modellen kan appliceras på vad som helst – från molekylärbiologi till värdegrundsarbete, från kretskort till familjeliv. I ett värdegrundsarbete kan man skönja individens personliga värderingar, likaväl som gruppens gemensamma samsyn. På liknande vis kan man skilja ut värderingarna kopplade till verksamheten eller produkten, dvs den partikulära utsidan samt hur sammanhanget är organiserat, hur beslut fattas mm, vilket motsvarar den gemensamma utsidan.
Föreställ dig nu att du bygger ett höghus från basen av dina fyrkanter. Då får du en bild av AQAL modellen, som  kombinerar den integrala modellen med en beskrivning av olika vertikala nivåer av mognad eller mental komplexitetsförmåga. Man kan tänka sig bilden av den integrala modellen som lägenheter i fyra väderstreck och de vertikala nivåerna som våningar i huset. Varje nivå innebär en helt ny bild av och upplevelse av varande i världen. För varje ny våning behöver också alla de fyra ”lägenheterna” i den integrala modellen: ”städas” så att hela våningsplanet ”rimmar” och är i överensstämmelse. Detta är inte något som kan ske inom ramen för en traditionell projektplan eller ett vanligt systematiskt förändringsarbete. Här krävs livsomvandlande processer.
Detta kan tyckas ambitiöst i överkant, men det finns djupgående meningsfulla poänger med att utveckla förståelsen och förmågan att integrera de olika våningsplanen och lägenheterna samt att i någon mån kultivera förutsättningar för ett genomgripande paradigmskifte. Allt blir oerhört mycket enklare ju vidare medvetandet blir individuellt och kollektivt. Vi får en överblick som blir allt mer naturlig och självklar, såsom när man lär sig cykla och först är oerhört medveten om framfartens varje detalj separat, som att styra, hålla balansen, svänga, hålla uppsikt mm. När allt är integrerat blir cyklandet en naturlig process som inte ens behöver reflektion eller hantering. Med ett mer moget och vidgat mindset kan fokus istället ligga på t ex destination, kvalitet och val av färdväg. På samma sätt blir ett förändringsarbete oerhört mycket enklare att hantera och reaktionerna mer naturligt automatiska att härbärgera, för varje ny vertikal mognadsnivå.